Tydligt tuggummituggande. Jämföra ringsignaler på tunnelbanan. Bli snubbelfull på en folköl. Den typiska fjortisen blir ofta avfärdad som en komplett jubelidiot utan minsta chans att bevisa motsatsen. The Sims fyller fjorton i år och blir lika ofta som sina mänskliga jämnåriga avfärdat som något fjantigt. Ett ickespel. Barnsligt. Det är lättare att nära fördomar än att dra upp dem med roten. Kanske blir det extra lätt när serien är den totala motsatsen till de hårdbarkade världsräddarmännen, de som oftast får fronta hela spelbranschen. Det vi inte förstår gör vi som bekant narr av.

The Sims - mer än bara yta

Med tre spel, otaliga expansioner och 175 miljoner sålda exemplar råder det dock ingen tvekan om dess popularitet. Kanske just för att det inte bara är “ett tjejspel” - demografin sägs vara den mest varierade i #Electronic Arts hela portfölj. #The Sims 4 kan också bli titeln som får serien att sluta vara ett guilty pleasure många av dess spelare. Samtidigt skriker fansen efter innovationer.

Kreddpoängen som tappades bort

Det tycks också vara lätt att glömma att annars kreddiga Will Wright, samma person som legat bakom klassikerna Simcity och Spore, faktiskt kläckte idén till #The Sims och utformade det första spelet. Han har inte varit delaktig i serien på tio år men hans grundtanke, att simulera liv, är en konstant röd tråd i allt han rör. Samtidigt är det väldigt mycket spel i grunden.

Det är en märklig inställning som brukar luftas när serien diskuteras. Att de på något sätt diskvalificerat sig som just spel. Själv ser jag intrikata behovssystem som hela tiden måste underhållas, förutses och ageras på. Mikro- och makroperspektiv. Ett #Simcity med armar och ben. Ett #Spore utan penisar.

Man kunde också göra "normala" djur i Spore...

Lindsay Pearson är en av utvecklarna jag möter under besöket hos #Maxis, som huserar i Electronic Arts jättekontor strax utanför San Francisco. Hon har arbetat på The Sims sedan det första spelet och målsättningen inför det efterlängtade fjärde spelet var soklar. Det så kallade barnspelet skulle bli ännu mer lättillgängligt och ur det föddes mantrat om känslor. Det som ska göra den nonsenspratande polygonbefolkningen mänskligare. Och här har säkert många slutat läsa fastän de borde stanna kvar.