Om det inte på lådan till ratten skulle ha varit Logitech-märken överallt så skulle jag nästan tro att det var en bildskärm. Lådan är nämligen tung. Och inte är ratten någon liten plastbit som väger mindre än en vanlig datormus. Snarare tvärtom, en stor och bastant känsla får man så fort man tar tag i den gummiinklädda, och dessutom mycket greppvänliga, rattringen. Inte heller pedalerna är några lättviktare, en stor bjäffig plastbox som är gjord för att sätta fötterna på under spelets gång, på vilken två gråa små pedaler sticker upp.

Installation

Ett problem som man bör tänka på innan man köper en spelratt är om man har plats för den. Dels kräver den rätt mycket plats av datorbordet, och dels måste man ha någonstans att ställa den på när man inte spelar och istället behöver tangentbordet. Har du redan tänkt på detta, ja då är du redan klar. Spring och shoppa!

Själva mjukvaroinstallationen gick som en dans. Har man USB-portar är det bara att sätta in kontakterna, kör man med gameporten måste man starta om först. Inga konstigheter... Själva kalibreringsprogrammet, det som bland annat ska anpassa ratten så att man kör rakt när ratten hade en liten bug som visade sig vara rätt ordentlig när jag väl försökte spela. I kalibreringen skulle man nämligen trycka ner pedalerna till max, släppa upp dem, trycka ner dem igen, och fortsätta så ett tag. Jag tryckte ner båda pedalerna samtidigt om och om igen, vilket ledde till att de kalibrerades fel, så att gaspedalen blev broms och bromspedalen inte funkade alls. Efter en hel del letande lyckades jag dock hitta ett litet program på drivrutins-cdn som tog bort all kalibrering så man kunde göra om den.

Något som jag aldrig tänkt på förut är hur bra alla bilspel är integrerade med rattutrustning. Så fort jag körde igång t.ex. Need for Speed så kände en automatiskt av att jag hade en ratt och ställde in kontrollerna åt mig, utan att jag behövde göra något.

Känsla

Det gulfärgade plastmaterial som sitter på ratten är helt perfekt enligt min åsikt. Man har bra grepp vart på ratten man än håller, och de många utbuktningar som finns sitter på helt rätt ställen för att de ska passa in i handen. Däremot tycker jag det är lite snålt med bara fyra knappar på framsidan. Det kunde gott ha varit sex, eller kanske åtta stycken, för att ge användaren lite mer frihet. ”Knapparna” på baksidan fungerar utmärkt de med, och är som standard inställda på att växla upp respektive att växla ner.

Något som gladde mig rikligt när jag upptäckte det för första gången var att ratten hela tiden strävade efter att centrera sig själv när man släppte den. Tänk dig att du ska igenom en hård s-kurva, och vrider ratten så långt höger du bara kan. När du kommit halvvägs är det bara att släppa ratten löst men ändå hålla kvar fingrarna, varpå ratten rullar tillbaks mot mitten, men fortsätter åt vänster. Nu tar du tag i ratten igen, och upptäcker hur pass lätt det var, utan att du ens behövde byta grepp. En underbar funktion.

Sammanfattning

Den här ratten är underbar. Den enda nackdelen är att den kanske har för lite knappar, men med lite snålande i inställningarna så är det inte längre ett problem. Kort sagt, oavsett om du kör mycket bilspel eller inte så är det här en perfekt ratt. Har du gott om pengar och är helt galen i bilspel kanske du skulle överväga en Wingman Formula Red istället, med Force Feedback. Men det är ingen nödvändighet. Jag har en Logitech Wingman Formula Yellow och den tänker jag aldrig släppa ifrån mig.