Recension – StarTopia

Du tar rollen som en administratör, en boss för en av de intergalaktiska rymdstationerna. Eller snarare en del av en intergalaktisk rymdstation, de stora cirkelformade stationerna består nämligen av ett flertal segment, och oftast finns det flera administratörer som kämpar om de olika segmenten. Varje segment är i sin tur uppbyggt i tre avdelningar ovanpå varandra. Ingenjörsdäcket, där skepp dockar, varor slussas ut och in, besökare kommer ombord, byggnader tillverkas och där man hittar sjukvården och laboratorierna, finns längst ner. Ovanför finns underhållningsdäcket där man kan hitta exklusiva hotell, barer, discon, affärer och andra attraktioner. Längst upp i segmentet finns biodäcket, där man odlar växter och besökarna kan ta en promenad eller en simtur i vacker miljö.

Utomjordingarna

Alla besökare och rymdvarelser har sina egna behov, krav och attribut. Blir de skadade måste de besöka läkare, blir de trötta går de och sover och har de ätit så måste de besöka en lavotron (framtidens toaletter). Allt detta för att de ska likna verkliga rymdvarelser (om nu rymdvarelser är så väldans verkliga). Till en början nöjer de sig med Slumber Pods för att kunna sova, en Dine-O-Mat som teleporterar fram mat och lavotron för alla hygienbehov. Men för att locka fler besökare krävs det att man bygger ett stort underhållningsdäck med fler och bättre attraktioner.

För att lyckas som administratör måste man hyra ganska många utomjordingar för olika jobb på stationen. Den grundläggande säkerheten, underhåll och uppbyggnad av stationen sköts av robotar, så kallade scuzzers. Men de flesta övriga arbeten kräver att man anställer folk? ehm, utomjordingar. Hårt arbetande Salt Hogs tar hand om de stora maskinerna, och är de enda som kan arbeta i fabrikerna. Hårlösa X-Files utomjordingar, i spelet kallade Greys, är experter på medicin, och tar hand om sjukvården. Sirens, en ras som enbart finns för att sprida njutning, arbetar inte alltför oväntat i Love Nests för att tillgodose besökarnas behov av kärlek. De krigiska Gor tar hand om stationens säkerhet tillsammans med säkerhetsrobotarna. De tekniska Targ jobbar med kommunikationsutrustning och sköter kontakten med besökande skepp. De tvåhövdade Turakken är vetenskapsmän och tillbringar sin tid i laboratorierna för att upptäcka nya teknologier. Zedem Monks, religiösa fanatiker, tillbringar sin tid att frälsa besökare och sist men inte minst så är de lila Karmarama de perfekta trädgårdsmästarna för biodäcket.

Men de olika individerna av samma typ är långt ifrån likvärdiga för jobbet, det finns nämligen flera saker man måste tänka på innan man anställer någon. Först och främst så måste man vara nog med att inte anställa brottslingar, då dessa mer än gärna förstör för dig. Sedan måste man ta ställning till deras tre attribut: lojalitet, skicklighet och arbetsmoral. Även om de är mycket skickliga så kan de föredra att sitta i en bar och plötsligt lämna stationen, om de inte har någon arbetsmoral eller lojalitet mot dig.

Vilka attribut som är viktigast beror dessutom på vilket arbete varelsen ska utföra. En oskicklig Salt Hog gör inte mer skada än att fabriksproduktionen tar något längre tid, medan en dålig läkare kan vara direkt livsfarlig för dina besökare, och ännu värre, din ekonomi. Självklart kostar dock skickliga arbetare också mer, vilket gör att man får avväga hur viktigt det för tillfället är med duktiga anställda.

Energi

Energi är den universella resursen i StarTopias fiktiva framtid. Det används för att driva byggnader och maskiner, som betalningsmedel och för att framställa varor. Innan man kan tänka på att expandera eller anfalla en rivaliserande administratör måste man alltså ha ett stadigt flöde av energi. Men det finns många sätt man kan göra det på, vissa mer lukrativa än andra.

Alla service- och underhållningsbyggnader kostar att utnyttja och får sägas vara den grundläggande inkomsten. Sjukvård, mat och lavotronbesök kostar alla en liten slant, men de stora inkomsterna får man genom attraktionerna på underhållningsdäcket. Vill man tjäna snabba pengar kan man bygga en Star Dock och handla med förbipasserande handelsskepp. Detta kräver dock att man investerar dyra pengar i laboratorier, fabriker och varulager. Ett något billigare, men avsevärt mer riskfyllt sätt, är att rehabilitera brottslingar. Har man för lite säkerhetsstyrkor, så kan det snabbt leda till att stationen förvandlas till ett kaos, när man inte kan ta hand om alla brottslingar som anländer.

Ett av de roligare sätten att tjäna en slant, men också ett av de sämre, är att odla växter på biodäcket. Man kan nämligen förändra miljön på biodäcket efter tycke och smak. Vill man ha många besökare, är det en bra idé att ha ett varierande landskap, så att alla kan hitta en del som liknar deras hemplanet. Men vill man odla växter så är det viktigare att ha rätt temperatur och fuktighet på jorden. När plantorna har växt upp kan man nämligen omvandla dessa till gods, vilket gods beror på vilken planta det är, och vilken planta det blir beror på marken där den odlas.

Single- och multiplayer

Singleplayerdelen av spelet går ut på att man blir anställd av de olika raserna och skall uppfylla diverse olika mål. Det kan vara allt från att sätta upp ett stort sjukhus för att kunna vårda en viss mängd individer till att anfalla och slå ut rivalerna på stationen. Sorgligt nog tar det slut lite väl snabbt, och sedan får man nöja sig med möjligheten att spela enskilda uppdrag. Tursamt nog kan man även göra dessa varierande med hjälp av en mängd inställningar. Vill man hellre kämpa mot riktiga människor om att bli herre över stationen, så kan man möta upp till fyra andra spelare via nätet. Även här kan man göra en mängd inställningar för att spelen ska bli mer varierade.

Grafik

Även om grafiken kanske inte är den allra häftigaste så är den mer än tillräcklig för ett sådant här spel. Detaljrikedomen är imponerande, alla varelser och manicker har en mängd olika animationer för alla möjliga lägen. Vad sägs till exempel om att arbetsstationerna i laboratorierna, med jämna mellanrum får en bluescreen, vilket resulterar i att den tvåhövdade Turakken blir sur och slår på datorn. Eller att man kan placera ut klockor som utsmyckning i de olika rummen, vilka faktiskt visar korrekt tid.

Slutord

StarTopia är det första spelet på ganska länge som fått mig att glömma tiden och plötsligt märka att det bara är någon timme kvar till jag måste upp. Även om man ser många likheter med Dungeon Keeper, så innehåller det så mycket mer detaljer vilket gör det avsevärt mycket roligare. Men det klarar sig tyvärr inte helt utan problem. Dokumentationen till spelet är urusel och det krävs mycket spelande och lite sökning på Internet innan man förstått hur allt fungerar. Spelet har tyvärr också tendensen att bli något tråkigt när man upptäckt alla byggnader, individer och detaljer i spelet. Men spelet är ändå ett av de klart roligaste jag spelet på mycket länge, och får en stark fyra i betyg. Ett måste att köpa för alla som tror de kan gilla den här sortens spel.